mbokani

2017

Kategori: Allmänt

Den trogne bloggläsaren drar sig såklart till minnes att vi senaste hördes någon gång i slutet av januari 2017, i anslutning till en episk 30-årsfest. Därefter har 2017 passerat i rekordfart, men paradoxalt nog så känns det helt absurt att det inte har gått mer än ett år. Trots, eller kanske tack vare, att varje vecka har följt mer eller mindre samma mönster, i ett enormt högt tempo, så har jag helt undvikit att se den enorma förändring på flera fronter som har skett under mitt trettioförsta levnadsår. Det är egentligen först när jag häromdagen tittade igenom årets kamerarulle som jag verkligen kom till insikt om hur fantastiskt omtumlande föränderligt 2017 faktiskt har varit.
 
När jag fyllde 30 den 7 januari så kulminerade allt det som jag hade spenderat en stor del av 2016 till att planera. En fantastisk kväll som tyvärr kändes alltför kort då jag jobbade tidigare på dagen och blev alldeles för full på kvällen. Efter den kvällen så hade jag egentligen inget konstruktivt i pipelinen. Den som minns årskrönikan för 2016 kanske kommer ihåg att det var ett helvetesår som jag på egen hand bestämde mig för att korta ner med några veckor, allt för att kunna sätta punkt och återfinna någon form av emotionell stabilitet.
 
Måhända ett beundransvärt initiativ, konceptet "konstruktivt självbedrägeri" kan ha sina förtjänster, men i praktiken är det tyvärr sällan så enkelt att på beställning de facto avsluta ett kapitel och påbörja ett nytt i det ständigt pågående Livet. Inte ens så här i efterhand kan jag peka på en dag, en vecka eller ens en månad där det vände. Men jämför jag årets början och årets slut så är det lätt att konstatera att jag befinner mig som på en helt annan planet rent fysiskt, psykiskt, socialt, ekonomiskt och på så gott som alla andra sätt där man kan göra relevanta jämförelser.
 
Men i vanlig ordning så är det lite som när Piff och Puff på julafton ska berätta om den gången dem hjälpte Kalle att klä granen; endast ord riskerar att förvandla en bra berättelse till blott en kakafoni av ord som en blygsam amatörskribent som jag omöjligen kan göra rättvisa. Därför tar jag i vanlig ordning bilder till hjälp för att ge en mer målande beskrivning av de människor, platser och händelser som har utgjort Mbokanis 2017. Här har ni årets bästa bilder, ibland med och ibland utan kontext:
 
Invägning 22/1: 103st stadiga kilon
 
Champagnesocialism at it's finest
 
Tredje helgen i februari åkte Gardet Dart + Ultras till Rostock för att närvara vid den anrika Ostseepokal-turneringen. Jag vågar drista mig till att säga att vårt entusiastiska sällskap avverkade fler restimmar, alkoholunits och nattklubbsbesök än de flesta andra deltagande lag tillsammans. Dock vågar jag inte heller påstå att det i slutändan hade alltför stor påverkan på slutställningen i själva pilkastarturneringen. Men jag tar tveklöst Kattpisset, hotellböter och en helg med det här gänget varje gång före världens alla handledsskydd, prispengar och semiprofessionella satsningar:
 
Trellehulla C
 
 
Tages-franchise
 
Vodka/Cola-Ultras
 
 
Studentkeller
 
 
 
 
 
 
 
Någon vecka innan avresan till norra Tyskland så svarade jag lite så där lagom halvspontant på en Snapchat-jobbannons.
 
Det ena ledde till det andra och helt plötsligt så hade jag två jobb. Förutom VD för Häljarps Spelbutik så kunde jag plötsligt även titulera mig presslinjeoperatör på SWEP International AB. 
 
 
 
 
Till en början var jag minst sagt skeptisk och osäker på vad jag egentligen hade gett mig in på. Sedan länge hade jag och farsan mer eller mindre bestämt att vår era i Häljarps Spelbutik skulle sluta samtidigt som vårt hyreskontrakt på lokalen löper ut i april 2018, men vi snackar ändå drygt 14 månader med dubbla jobb och i princip kontinuerligt jobb 6-7 dagar i veckan. En uppsida som jag inte riktigt räknade med var att jag mer eller mindre tvingades att fokusera på det och dem som verkligen betyder något, något som jag förhoppningsvis kan fortsätta med efter den 8 april -18 när butiken är såld. I skrivande stund har lite mer än 10 av de där 14 månaderna gått och jag skulle ljuga om jag säger att jag inte ser fram emot en rejäl och ordentlig semester, men livspusslet har gått ihop på ett sätt som jag inte hade kunnat drömma om där i slutet på februari. 
 
En stor delförklaring är att jag ganska omgående blev omplacerad till nattskiftet, en skiftform som passar mig som handen i handsken, både enligt tidigare erfarenhet och med tanke på nuvarande livssituation. En annan stor del är att jag på detta nattskift har förärats med det bästa team av arbetskamrater som jag någonsin haft. Att arbetet som sådant dessutom passar mig alldeles utmärkt gör såklart också sitt.
 
Det andra ledde till det tredje och efter drygt ett halvår på posten så kunde jag, efter att initialt varit anställd via ett bemanningsföretag, skriva på ett kontrakt som gjorde mig till fullvärdig heltidsanställd för första gången sedan hösten 2012. Skön....T!
 
 
 
Engagemang & Lojalitet: 11/10
 
För att återgå till den icke-jobbrelaterade kronlogin och dramaturgin; Tychos Afterski i mars var som vanligt en höjdare (även om förväntningarna på 2018 års dito redan är extremt mycket högre)!
 
Försoning
 
Profiltät bild
 
Tung uteplats
 
Ledaren för Bojkott-Gardet som uppehöll sig på Speakers pga för fina för Afterski.
 
Tror inte detta är från Afterskin, men det är en parantes som vi ju kan skita i.
 
20 april, 2/3 avklarat.
 
En 59-årsdag som Far&Son krönte med en storstilad Quizseger på O'Learys (R.I.P).
 
Slutet på våren kröntes som vanligt av en helg i London som i vanlig ordning blev lika legendarisk som oförglömlig:
 
Ett gruppfoto som heter duga.
 
En helkväll på Golden Lion kan ta musten ur den bästa.
 
På en pub träffade vi ett par lokala skönheter (och deras ägare).
 
Barnet som mina föräldrar fått för sina synders skull.
 
Familjens stolthet.
 
'ello love.
 
Lou & Andy
 
När man rotar igenom syrrans handväska...
 
 
När det är tidig söndageftermiddag och FFC Sweden redan har tagit slut på Sambuca-glasen.
 
Ja tack!
 
Flaggstöld och medföljande posering @B@One
 
 
Afterwork
 
Ladies man
 
Queens
 
Europa League-final i Stockholm
 
Modelljobb
 
Tagesdominans
 
Sommarinventeringen på jobb medförde en tillfällig skiftomläggning som skapade en vältajmad 6 dagars minisemester samtidigt som MFF skulle spela CL-kval i Skopje:
 
 
Tvåstjärnig supporter på femstjärnigt hotell.
 
 
 
 
I krig och karneval är allt tillåtet (förutom att låna Champagneflaskor möjligtvis):
 
 
Män i grupp - karnevalstrupp
 
Återbetalningsskyldig
 
Två skönheter som jag har fått äran att lära känna under året.
 
Connyakuten
 
 
Jag hade några veckodagar i Rom inbokade i början på mars som jag tyvärr fick avboka för att visa min välvilja mot min nya arbetsgivare. Det tog vi dock igen i slutet på augusti när Smuckens 30-årsdag skulle högtidlighållas:
 
Min bästa ovän i hela världen
 
Prepartita Roma-Inter.
 
Jag turistade ungefär så här mycket.
 
 
Nya trevliga bekantskaper från Sydafrika och Schweiz.
 
Det här är den tredje medlemmen i vår fantastiska resetrio; Smuckens kollega Karl (OBS! INTE Johan Wester!).
 
Johan Wester
 
Sommarfest på SWEP med Connyakuten.
 
Årets bästa och mest prisvärda inköp.
 
Årets mest oväntade kompis och sambo-kandidat.
 
Årets fotbollssäsong har, helt traditionsenligt, inte riktigt blivit som jag tänkte i början av året. Jobb 7 dagar i veckan och en nyfunnen kronisk blodsjukdom har såklart gjort sitt till, men det har inte stoppat mig ifrån att till fullo njuta av den gångna säsongen, även om det mest har varit dels som stabbig, dribblingsglad B-lagsmittback och dels som högrisksupporter framåt hösten.
 
Lagkamrat
 
Kat C-awaydays starter pack
 
Idel risksupportrar
 
 
 
En av många magiska efterfester.
 
Snyggham
 
Segerbankett på Tages efter Billebergas historiska efter-många-om-och-men-uppflyttning till divison 5.
 
Årets julklapp från de två bättre tredjedelarna av Connyakuten.
 
 
Sista helgen innan jul så var det dags för den tionde julfesten. De nio föregående har, som de flesta läsare säkert vet, hållits på lokal i Landskrona. Jubileumet spikades tidigt enligt två kriterier:
 
1. En stad i central-/östeuropa.
2. En stad som ingen i sällskapet tidigare besökt.
 
Låt mig presentera 10,5 brossor på 10.0 i Bratislava:
 
Nattarbetare på laddning
 
DENNA SCHNITZELN
 
Födelsedagsbarn
 
Snöggingar
 
 
Techno gang, techno gang, techno gang.
 
Relax, take it easy
 
Room 228
 
Allas eran antihjälte
 
 
Hjässan avverkade en och annan isbit under helgen
 
 
 
 
 
Att komma hem ska vara en schlager
 
Reunion
 
Snoken och klotet
 
Sprang på en brossa på stan på julafton, koordinerade oss lite inför den stundande helgen.
 
 
Wow
 
Kommentar överflödig
 
Foto: Carl Löfgren
 
Firade in det nya året med 3-rätters, TV-spel, grogg, tequila och det här vilddyret.
 
Tack för i år!
 
Nu vill jag inte ge några falska förhoppningar eller orsaka någon sorts prematur karnevalsstämning i onödan, men det finns en viss chans/risk att år 2018 kommer bjuda på betydligt mer frekvent Mbokani-uppdatering, åtminstone efter den 8 april. På återläsande!
 
Högaktingsfullt, Er Antifosfoplid-Conta