mbokani

"Jag glömde att du fanns"

Kategori: Allmänt

Ja vi hördes väl senast någon gång runt skiftet mellan 2014 och 2015? Jag tog det rätt passivt med kröken under hela aftonen då jag fortfarande kämpade med mitt halsont och dessutom skulle upp vid halv sju morgonen efter för att ta tåget till Sthlm för att hälsa på min tredje familj. Jag promenerade hem relativt omgående efter 12-slaget och stupade i säng, men när klockan ringde för uppstigning så kände jag att det gick verkligen inte. Min hals, förkylning och mitt allmänna sjukdomstillstånd hade riskerat att smitta ner ett par tågset, några familjer och möjligtvis en och annan ishall, så jag kände att det var bättre att stanna hemma.
 
De kommande dagarna så fick bloggen och allt annat stå tillbaka för vila, manager och en gränslös (välmotiverad) självömkan. Födelsedagsfikat med familjen på eftermiddagen den 6:e blev den första fasta punkten på det nya året; mitt (numera) traditionsenliga firande med hemlagad princesstårta, bulle med bulle (detta gudomliga skånska bakverk som märkligt få människor är begeistrade utav) och sällsynt kaffekokande var väldigt trevligt och lyckat.
På den mer kalenderenliga födelsedagen dagen efter så var det egentligen dags för årets första jobbdag, men slumpen hade infallit så att det även var dags för mandatperiodens första sammanträde med kommunstyrelse, så det var det min födelsedag huvudsakligen var vikt till. Efter någon enstaka timmes nattsömn så begav jag mig mot Stadshuset strax innan 08:30. Efter gruppmöte med partiet så blev det dags för själva sammanträdet vid 10.
 
Efter uppropet så ursäktade plötsligt kommunstyrelsens ordförande sig, för att gå ut ur rummet och strax därpå komma tillbaka med en blombukett. Han började med att säga att han hade just hade blivit uppmärksammad på att en viss person i rummet fyllde år just idag och sen vände han sig mot mig och gratulerade mig med typ någon artighetsfras och så. Jag blev lite ställd och överraskad över hela situationen, jag var nervös och sömndepraverad redan som det var, men när det blev en kort tystnad och Torkild tittade på mig så tänkte jag att jag får nog resa mig upp och gå fram och ta emot blommorna. Trots att Torkild sa något i stil med "men de här blommorna är faktiskt inte dig", så greppade inte mitt bortkomna och trötta huvudet det, och precis när jag har rest mig upp och tagit ett steg mot presidiet så vänder dig Torkild om och kallar på Stadsdirektör Susanne som tydligen fyllt 60 under julledigheten, som blombuketten förstås är avsedd för. A. W. K. W. A. R. D. Fick snällt sätta mig ner på stolen igen och försöka möta så få blickar som möjligt, även om det var svårt att undvika att se andre vice ordförande Jonas Esbjörnsson uppe på presidiet (förgäves) försöka hålla sig för skratt...

Hur som helst så var resten av mötet bara formalia, så vi var snabbt klara och jag kunde börja fira min födelsedag genom att förnya mitt pass och gå hem och sova i några timmar. Vid 16:30 hade jag bjudit in de närmaste ovännerna för lite samkväm och att äta upp gårdagens fikarester. Det utvecklades till en väldigt trevlig kväll med Mattan, Sara, Slim, Jens, Elias, Tane och Viola. Peak födelsedag var när jag via att minnas en annons för Heroes of Might and Magic III HD som jag sett någonstans, inte hittade spelet men satte igång Backpacker istället.... Herregud vilka T. I. M. E. S.
Födelsedagspresenter ❤️
 
På torsdagen var det utbildning för kommunfullmäktigeledamöter, mycket roligt och intressant om Kommunallagen (faktiskt!) av Axel Danielsson. Mentalt uppumpad så kom jag hem på torsdag eftermiddag vid 17 och gick och la mig direkt. Vaknade någorlunda utsövd vid 23-tiden, gav upp mina försök att somna om vid 2-tiden och gick upp och spelade manager och käkade chips, dip och Coca-Cola istället. Blev en rätt intressant dag på jobb, lite ovant att komma dit aspigg vid halv sju och bara bli tröttare och tröttare ju längre dagen led.

Menmen, det var ju trots allt fredag och med tanke på att Sjöberg har uppmuntrat mig till att ha röjarfester nu när han åkt till New York så ville jag inte göra honom besviken. Skickade karnevalsfest-inbjudan till typ hela telefonboken och det tog inte många timmar innan musiken pumpade och spriten flödade bland de fyra personer som ville komma.

Då min dygning var ett faktum vid 23-tiden så var jag bra jävla mör, ville egentligen bara sova. Men då jag har ett rykte att leva upp till så var det bara att köra igång lite peklek, "Jag har aldrig" och kliva in på sprit&shot-sortimentet. Blev en kanonkväll med lång förfest, one-liners, folk som tror att jag fyllt 29 ( (läsförståelsen...), O'Learys och en lång efterfest.
 
Sov till 16, städade undan, in i duschen och relativt omgående på stadsbuss 2 ut till Västra Fäladen där jag nu uppehåller mig på Jens 25-årsfest. Här är massvis med sprit, spelmöjligheter och folk som hatar mig, så det kommer bli en högintressant kväll och natt. Ryktas att Sara Kyrönen kommer hit, så oavsett vilket så kommer jag befinna mig i sjunde himlen strax innan midnatt.

Hejdå lovers och haters 💋
Kommentera inlägget här: